Fästingar, TBE & Hjärntrötthet

 Kul att du hittat hit. Hjärtligt välkommen. Här tänker jag att jag ska skriva om när jag blev sjuk, tiden efter det akuta insjuknandet men framförallt om tiden efter. Min förhoppning är även att förhoppningsvis få folk som läser här att vaccinera sig mot TBE. Jag gjorde det för sent och det ångrar jag bittert idag.

 

Jag är en flitig svampplockare och mig hittar man krypande under buskar från juni till oktober. 

Tycker om friden i skogen, glädjen när man hittar svampen och det lyxiga att ha svamp i frysen och i burkar. Brukar inte få så himla mycket fästingar på mig och är alltid varit noga med heltäckande kläder och med att borsta av mig. När jag kommer hem luskammar jag håret för att få bort ev fästingar i huvudet. Jag bor inte i ett riskområde för TBE men bestämde mig ändå för att börja min vaccination i juli 2019. En vecka innan min första spruta så fick jag en fästing. Kände att det kliade på armen och tog av min kofta och mycket riktigt - där satt en fästing på överarmen so jag drog bort. Tänkte att nu får ja hålla koll så det inte blir nån ring runt. 

 

En vecka senare tog jag min vaccination. Några dagar senare kände ja mig hängig - lite huvudvärk och lätt feber men det gick över på några dagar. En vecka senare - en måndag - gick ja he från jobbet med ganska kraftig huvudvärk.Mådde konstigt. Lite yr och energilös. Tisdag och onsdag samma sak. 

Torsdag morgon vaknade jag och hade huvudvärk from hell. Kändes som någon körde in glödande spett i hjärnan och hamrade på dem samtidigt. Samtidigt kräktes jag konstant. Var oerhört svag i hela kroppen och kände mig märkligt avtrubbad. Tänkte att jag behövde dricka så stapplade ut i köket för att ta ett glas vatten. Kunde inte ha ögonen öppna för ljuset skar i ögonen. Öppnade kranen och det rinnande vattnet hördes som en hårdrockskonsert i öronen. Tillbaka i sängen tänkte jag att det är nåt som inte stämmer. Fick med nöd och näppe iväg ett sms till mamma och bad henne komma och köra mig till sjukhus. Lyckades ta mig till bilen på nåt sätt men knäna vek sig flera gånger. Framme på sjukhuset fick mamma hämta en rullstol för jag klarade inte att stå längre. Härifrån minns jag inte mycket. Mamma har berättat en del om vad som skedde. 

 

Det hade gått ganska fort för de att skicka in mig på infektionen. Där undersöktes jag och de tog prov på ryggmärgsvätskan. Kom in på ett rum sen. 

 

De hade skrivit med stora bokstäver på en skylt i slussen utanför mitt rum att de fick absolut inte tända och att samtal skulle föras viskande. Nål hade de svårt att sätta för jag hade vätskebrist så kärlen hade dragit ihop sig. Ganska fort hade de konstaterat att alla mina symptom tydde på hjärnhinneinfalammation- men eftersom jag hade ett herpes utslag på ena skinkan så trodde de att det var det som orsakat min sjukdom. Hade även lyckats få ut mig att jag haft en fästing. Jag fick antivirus medicin och dropp. Min huvudvärk var fruktansvärd och inget hjälpte. Fick till och med morfin men inte heller det tog det. Och jag fortsatta kräkas. Hela tiden!!!

Sån var helgen....måndag morgon bröjade jag pigga på mig något. Kunde sitta upp och även få i mig lite att äta. En sjukgymnast kom och vi tog en liten promenad. Gick kanske 300 meter och blev totalt slut. 

De fick svar på prover som visade att det inte var herpesvirus. De började nu misstänka TBE. 

 

Jag fortsatte pigga på mig men kände mig konstig - hade lite svårt med talet. Stakade mig och ssnubblade på orden. 

 

På torsdagen fick jag komma hem. Var ännu otroligt trött och helt dränerad på energi. 

Dagen efter gick jag till affären - höll på att svimma så ansträngande det var och då har jag bara 200 m till affären. 

 

Var helt sjukskriven några veckor och sakta började jag få mer energi men märkte att jag inte riktigt var mig själv.  

Var sedan halft sjukskriven ngra veckor till och hade regelbundna uppföljningar från inf.läkare. 

 

Började sen jobba helt (hade dock bara en 50% tjänst). 

Kände att jag ite kunde hålla samma fokus och koncentration längre, hade ingen energi alls när jag kom hem från jobbet, men körde ändå på. Det gick fram till Juni 2020. Då havererade jag. Blev sjukskriven igen. Tog då kontakt med min läkare på infen igen. Hon skickade en remiss till neuropsykolog och hon tog emot mig. Fick göra en assa tester och ett par veckor senare fick jag svaret att jag hade en klar hjärntrötthet (HT). Det skickades en remiss till neurorehab och dit kom jag i september 2020. Fick lära mig hantera min HT. Min arbetsgivare accpepterade inte att jag skulle behöva vara sjukskriven 3 månader under min rehab utan valde att avsluta min löpande visstidsanställning. 

 

Nu är jag fortsatt sjukskriven. Min hT blir inte bättre.

Har nästan alla symptom man kan ha. 

Ljud- ljuskänslig, koncentrationssvårigheter, problem med arbetsminnet, balansproblem, hög känslighet för intryck. Kan inte sitta i en större gruppav människor och höra ETT samtal. Kommer av mig när jag talar, stammar och stakar mig.

 

Vid hjärntrötthet kan inte hjärnan filtrera bort saker som är oviktiga utan man får in allt. Ljud, ljus människor - you name it. Bilden beskriver alla besvär man kan ha.

 

 

 

Känner att detta var allt för idag. Men jag återkommer. 

Ha det bäst och  boka tid för vaccination. Det rädda din livskvalitet!!!!!